Portal:İslam: Ferqê çımraviyarnayışan

Content deleted Content added
mNo edit summary
m portalê islami vıraziyayo.
Line 1:
<div style="background-color: lavender; border: 1px solid lavender; padding: 10px;">
 
<big><center><font size="3">'''Şıma xeyr amey Portalê İslami!'''</font></center></big>
 
<center>Şıma şenê be portalê İslami ra Wikipediya miyan de [[İslam]]i sero zerrekê nuşteyanê bıvênên.
</div>
{| style="border:1px solid #e2e2e7; margin-bottom: 3em" cellspacing="1" cellpadding="3" width="100%"
| style="font: 120% verdana; color:white" align="center" bgcolor="blue"|'''İSLAM'''
|-
| style="font: 120% Times New Roman; color:black" align="left" bgcolor="lavender" |'''İslam''' yew dinê do [[Monoteizm|monoteist]]o, [[Dinê İbrahimi|dinê İbrahimi]]yo. No din, seserra 7. de [[Erebıstan]] ra veciyo. No din ra gore [[Mıhemmed]]o peyğambero peyêno, peyğamberê [[Homa]]yo. Merdımo ke enê dini rê bawer keno, cı rê ''mısılman'' vaciyeno. İslami ra gore, [[Cebrail]]i [[Homa]] ra ayet ardo ra [[Mıhemmed]]. Qıseyê '''İslam'''i (be [[Erebki]]: الإسلام) Erebki ra yeno. 3 rıstıman ra ameyo pêra. Dı arezekerdışê enê rıstımi zaf qebul biyê:
* 1) Sulh u pêameyış
* 2) Teslımiyet mılê/vıleyê xo ronayış, xo be Homay ra dayış.
Êyê ke dinê İslami qebul kerdo, cı rê vanê ''mısılman'' (bısılman). Çekuya mısılmani yena arezekerdışê ''êyê ke xo dinê İslami ra bestiyayê''. İslami ra gore [[Qurane]] Mıhemmedi ra ameya u kıtabê Mısılmanan vêniyena. Camiye, cayê ibadetê mısılmanano. [[Mıhemmed]] peyğemberê mısılmanan yeno qebulkerdene. Kıtabê İslamio firaz Qurane ra gore dinê İslami de 5 (panc) ferzê ibadeti estê[[İslam|...dewamê cı]].
|}
 
{| border="0" cellspacing="20"
|- valign="top"
| width="15%"|
{| style="border:1px solid #e2e2e7; margin-bottom: 1em" cellspacing="1" cellpadding="1" width="100%"
| style="font: 100% verdana; color:white" align="center" bgcolor="blue"|Biyografiya weçinıte
|-
| style="font: 120% Times New Roman; color:black" align="left" bgcolor="lavender" |
[[File:Calligraphic representation of Muhammad's name.jpg|190px|right]]'''Mıhemmed''' ([[Erebki]]yê cı: مُحَمَّد بِن عَبد الله, Muhammed ibn Ebdullah) merdımo ke dinê İslami de peyğember vêniyeno, peyğamberê İslamio. Mıhemmed serra 571ıne de Mekka de maya xo ra biyo. Namey piyê xo Ebdullah biyo u namey maya xo zi Emina biya. Mıhemmed be şeş-serre sey (yêtım) mendo. Kıhalıkê ey Ebdulmuttalıb o kerdo weiye. Be 25-serre Mıhemmed be Xetica ra zeweciyao. Mısılmanan ra gore be çewres-serre wehyi diyê ke Homay cı rê ayeti rıştê/şawıtê. 62 (seşti u dı) serranê xo de zi Mıhemmed merdo. Ewro mezela Mıhemmedi Medina dera. [[Mıhemmed|...dewamê cı]].
|}
{| style="border:1px solid #e2e2e7; margin-bottom: 1em" cellspacing="1" cellpadding="1" width="100%"
| style="font: 100% verdana; color:white" align="center" bgcolor="blue"|Nuşteyo weçinıte
|-
| style="font: 120% Times New Roman; color:black" align="left" bgcolor="lavender" |
[[File:Map of expansion of Caliphate.svg|right|250px|Zemanê Ebasiyan de alemê İslami]]
'''Tarixê İslami''' hetê vêrde ra be serra 7ıne de veciyayışê [[İslam]]i ra heta vıraziyayışê dewleta İslami u herabiyayışê İslami ifade keno. Ca u şarê ke Dewleta İslami vıstê ra destê xo, inan ifade keno.
Tarixê İslami de raya pêroyiye ra zemanê biyayışê [[Mıhemmed]]i, ey ra pey zemanê embazanê ey (inan rê çehar xelifeyi vaciyenê), inan ra dıma zi saltanat u dewletanê İslami rê çım erziyeno.
Miyanê tarixê İslami u İslam de çağo zernên, miyan ra veciyayışê dini ra heta merdışê [[Mıhemmed]]i, çımeyanê İslami de zey ''Asr-ı Saadet'' (Seserra zerreweşiye) vêreno ra. Çımeyanê İslami ra gore maya xo ra biyayışê [[Mıhemmed]]i ra ver, şarê [[Erebıstan]]i nêwende u nêzana biyê. Coka o wext rê çımeyanê İslami de ''Demê cahiliya'' vaciyeno. Tarixê İslami zanayışê moderni de be zemanê Mıhemmedi ra piya dest pêkeno. Peyğamberiya Mıhemmedi ra heta rıciyayışê [[Ebasi]]yan, serra 1258ıne, tarixê İslami de demê çağê zernêni vırazeno u zemanê klasiki de qısımê verêni vırazeno. Merdışê Mıhemmedi ra tepeya mısılmanan ser de têdıma çehar Xelifey, [[Emewi]]y, [[Ebasi]]y nıştê ro. [[Tarixê İslami|...dewamê cı]].
|}
| width="15%"|
{| style="border:1px solid #e2e2e7; margin-bottom: 1em" cellspacing="1" cellpadding="1" width="100%"
| style="font: 100% verdana; color:white" align="center" bgcolor="blue"|Asayışo weçinıte
|-
| style="font: 120% Times New Roman; color:black" align="center" bgcolor="lavender" |[[Image:Sultan Ahmed Mosque Istanbul Turkey retouched.jpg|center|300px]]Asayışê camiya Sultan Ahmedi.
 
|}
{| style="border:1px solid #e2e2e7; margin-bottom: 1em" cellspacing="1" cellpadding="1" width="100%"
| style="font: 100% verdana; color:white" align="center" bgcolor="blue"|Merdımo weçinıte
|-
| style="font: 120% Times New Roman; color:black" align="left" bgcolor="lavender" |
[[File:Molana.jpg|250px|left]]'''Mevlana Celal el-din Rumi''' ([[Farski]]: مولانا جلال الدين رومي) şair u mıtesawufo [[Fars]]o. Rumi tesewuf de raya Mewlewiya kerda a. Portrê cı u kometa cı raver Prenses Gurcu Xatun vıraştê. Rumi tarixê Keşkelun 30i 1207 de Xorasan de Belx de (ewro [[Efğanıstan]] beno) dewa Waxşi de maya xo ra biyo. Maya xo keyna emirê Belxi Rukneddiniya (Mumina Xatun). Piyê xo zi be namê "sultanê alıman" şınasiyao, Muhammed Bahâeddin Weledo. Piyê xo Bahaeddin Weled serranê 1214-1217an miyan de keyey xo ardo Anadoliye, ameyo naca. Rumi zi pêro cıwiyayışê xo tiya ramıto, weşiya xo tiya vêrda. O taw Konya paytextê Selcuqıcanê Anadoliye biya. Rumi xeylê nuşteyi u şıiri nuştê[[Rumi|...dewamê cı]].
 
|}
{| style="border:1px solid #e2e2e7; margin-bottom: 1em" cellspacing="1" cellpadding="1" width="100%"
| style="font: 100% verdana; color:white" align="center" bgcolor="blue"|Kategoriy
|-
| style="font: 120% Times New Roman; color:black" align="left" bgcolor="lavender" |
<categorytree>İslam</categorytree>
|}
<noinclude>[[Kategoriye:Portali]]</noinclude>
|}
{| style="border:1px solid #e2e2e7; margin-bottom: 1em" cellspacing="1" cellpadding="1" width="100%"
| style="font: 100% verdana; color:white" align="center" bgcolor="blue"|Vateyo weçinıte
|-
| style="font: 130% Times New Roman; color:black" align="center" bgcolor="lavender" |
Exlaqo rındek, embazo de tewr rındo; nişanê defterê emelê momıni exlaqê xoyo rındeko. <br>[[Eli|Eli bin Ebutalıb]]
|}
 
 
<noinclude>[[Kategoriye:Portali]]</noinclude>
{| style="border:1px solid #e2e2e7; margin-bottom: 1em" cellspacing="1" cellpadding="1" width="100%"
| style="font: 120% verdana; color:white" align="center" bgcolor="blue"|Portalê bini
|-
| style="font: 130% Times New Roman; color:black" align="center" bgcolor="levander" |
 
{| width="96%" border="0" cellpadding="4" cellspacing="4" style="border: 1px solid none; text-align:center; padding:0.3em; background-color: levander"
{| width="100%" border="0" cellpadding="4" cellspacing="4" style="border: 1px solid none; text-align:center; padding:0.3em; background-color: levander"
|<center>[[Dosya:ReligionSymbol.svg|80px]]</center>
|<center>[[Dosya:ChristianitySymbol.svg|80px]]</center>
|<center>[[Dosya:JudaismSymbol.PNG|80px]]</center>
|<center>[[Dosya:WIKIMONAIE.png|80px]]</center>
|-
|'''[[Portal:Din|Din]]'''
|'''[[Portal:Xıristiyaniye|Xıristiyaniye]]'''
|'''[[Portal:Cıhudiye|Cıhudiye]]''' [[Dosya:Cscr-featured.png|12px]]
|'''[[Portal:Spiritualizm|Spiritualizm]]'''
|}
[[Kategori:Portal:İslam]]